|
Hälsan hos mopsen
Du kan se ett rart program om mopsar, som heter Dogs 101/Pug
Klicka nedan så kommer du dit.
http://youtu.be/8Kkrmubsgf8
Ett länktips till. Putsa nu av din skoltyska och läs artikel i länken nedan. Alternativt kan du använda googles språkverktyg och få sidan på svenska.
http://www.houndsandpeople.com/de/magazin/wissen/hunde-schwitzen-mit-der-nase/
Jag tycker att alla ska göra sig en egen bedömning om hur rasen har utvecklats genom året. Går det åt rätt håll? Här kommer en bedömning gjord av Professor Dr Oechtering, vid univeritetet i Lepzig. Tänkvärda ord tycker jag. Artikeln publicerades 14 juni 2011 i den Tyska hundtidningen Hounds & People.
------------------------------------
Citat "Det är hög tid för en radikal omprövning av de brachycephaliska (kortnosiga) raserna Ytterst är detta en 100 procent mänsklig sjukdom. Vi som veterinärer, experter på hälsa och välbefinnande för dessa djur, måste ta en mer aktiv roll i samhällsdebatten. Avelsföreningar och deras vetenskapliga rådgivare står inför en stor utmaning att rädda dessa gamla raser. Standarder måste noggrant granskas och verka uteslutande med djurs hälsa i fokus, inte enbart för utseendet. Lite mer näsa gör säkert inte att karaktären hos dessa hundar förgås."Slut Citat
 
Mops – Dagens standard Mops anno 1915
Men vad gör man i Sverige i Kennelklubben?
Sverige ligger ändå i framkant när det gäller att komma åt överdrifter hos rasen.
Jag kan inte säga att jag tycker man tar i med hårdhandskarna, men man har i alla fall öppnat en dörr för förändring. I SKK har man alltså utfärdat särskilda direktiv för vissa raser. SRD, Särskilda Rasspecifika Domaranvisningar. Mopsen är en av dessa raser. Du kan läsa exakt om vad som gäller för alla raser i skriften nedan:
http://www.skk.se/Global/Dokument/Utstallning/sarskilda-rasspecifika-domaranvisningar-A7.pdf
Såhär står det om mops:
I rasen förekommer allvarlig risk för hälsoproblem.
• andningsbesvär som kan förknippas med trånga andningsvägar i form av otillräckligt
utrymme i svalg och bröstkorg och/eller knipta näsborrar
• alltför kort nosrygg med överdriven mängd lös hud och hårda pälshår på nosrynkan som stör ögonens och nostryffelns funktion. Standardtexten har inte
krav på nosrynka, varken hel eller delad!
• korta, öppna bröstkorgar med för korta revben och kort bröstben
Särskild uppmärksamhet ska därför fästas vid andningen,
hud- och ögonstatus och bröstkorgen.
 
Andra länder såsom Kenneklubben i Danmark har gått längre än så....
De kräver att alla mopsar i avel ska vara patellaundersökta
Läs mer här:
http://www.hundeweb.dk/dkk/public/openIndex?ARTICLE_ID=115
Några har tycker gjort slag i saken och kontrollavlar in andra raser, för att förbättra hälsan för mopsar. Vad jag vet har ingen gjort det i Sverige ännu, men i Tyskland finns det en hel del uppfödare med denna inriktning. Många av dem är med i IG-mops. Jag är än så länge, deras enda svenska stödmedlem. Jag tycker dom är modiga och beundransvärda, även om jag själv inte har planer eller tankar på kontrollavel.
Kanske blir vi snart fler svenska stödmedlemmar?
http://ig-mops.de/index.htm
En klassisk/retro/sportmops?
Sammanfattningsvis så tycker jag såhär:
Mopsen är det idealiska familjehunden. Glad, snäll, lättlärd, rolig och en fantastiskt kamrat. Jag tycker dock att rasen har blivit lite väl extrem i sin fysiologi och det vill inte jag bidraga till, tvärtom. Det görs i min mening allt för lite för att avla fram sundare mopsar.
Se dig omkring på utställningar och på hemsidor så kommer du snart märka att de flesta uppfödare också är mycket utställningsintresserade. Är man det och man vill vinna hundutställningar, så är det mycket hård konkurrens och bara de allra "bästa" hundarna har chans till certifikat. Vad är då "de bästa individerna? Det är ett väldigt subjektivt begrepp, men man ser vad för typ av hundar som vinner utställningar. Det är kompakta välrynklade hundar som vinner.
Jag har inte märkt att det finns tendens till att man försöker avla fram de mindre extrema hundarna och de kompakta massiva hundarna är efterfrågade och åtråvärda bland många uppfödare. Ändå var det en av de starka punkterna vi diskuterades på Mopsföreningen Mopsordens uppfödarutbildning och många instämde i att något måste göras.
Någonstans måste man dock börja. Det kommer att ta tid att förändra inriktning av aveln, men troligtvis går det fortare att rehabilitera/utavla en ras, än att ändra på människors attityder. Ibland måste man välja väg..
|